Anpassning till klimatförändringen kräver politik på flera nivåer av administration
Artikel
Framgångsrika anpassningsåtgärder för klimatförändring kräver politisk vägledning och integration av klimatpolitiken på olika nivåer i administrationen. Finland har varit en föregångare i anpassning till klimatförändring genom att 2005 som första EU-land publicera en Nationell strategi för anpassning till klimatförändringen. Ramverket för anpassningspolitik i Finland försörjas av FN: s klimatavtal och EU: s klimatpolitik. I slutändan bestäms framgången för Finlands anpassningspolitik av hur väl politiken genomförs på regional och lokal nivå.
Anpassning är en del av klimatpolitiken
Klimatpolitiken består av beslut och åtgärder som syftar till att upprätthålla stabiliteten i det globala klimatsystemet för att undvika farliga störningar i det [1]. Både begränsning av och anpassning till klimatförändringen kräver politiska beslut [2], [3].
Internationella målen spelar också roll i Finlands anpassningspolitik
På global nivå styr Förenta Nationernas (FN) internationella klimatavtal både strävan att stävja klimatförändringen och anpassningen till den. EU styr sina medlemsstater i klimatpolitiken genom exempelvis målsättningar för 2030 och en anpassningsstrategi. [4], [5], [6]
Klimatlagen och den nationella planen för anpassning är viktiga verktyg för anpassningspolitiken
Finlands klimatlag trädde i kraft 2015. Genom klimatlagen har anpassningsåtgärder integrerats i klimatpolitiken. Enligt klimatlagen ska statsrådet anta en nationell plan för anpassning till klimatförändringen minst vart tionde år. Anpassningsplanen är nationell och handlingsprogrammen specifika för olika förvaltningsområden. Jord- och skogsbruksministeriet koordinerar den nationella planeringen. Utöver statlig styrning spelar kommunerna en viktig roll i anpassningen till klimatförändringen. De har till exempel ansvaret för planering av markanvändning och ansvarar för en viktig del av katastrofberedskapen. Forskning och utveckling relaterad till klimatförändringar utgör också en viktig del av anpassningspolitiken i Finland. [7], [2], [8]
Jord- och skogsbruksministeriet. 2014. Nationell plan för anpassning till klimatförändringen 2022. Statsrådets principbeslut 20.11.2014. Jord- och skogsbruksministeriet, Helsingfors. Jord- och skogsbruksministeriets publikationer 5a/2014. 40 s.
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-453-861-9
IPCC. 2014. Summary for policymakers. In: Climate Change 2014: Impacts, Adaptation, and Vulnerability. Part A: Global and Sectoral Aspects. Contribution of Working Group II to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Field, C.B., V.R. Barros, D.J. Dokken, K.J. Mach, M.D. Mastrandrea, T.E. Bilir, M. Chatterjee, K.L. Ebi, Y.O. Estrada, R.C. Genova, B. Girma, E.S. Kissel, A.N. Levy, S. MacCracken, P.R. Mastrandrea, and L.L. White (eds.)]. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA, pp. 1-32.
http://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/wg2/ar5_wgII_spm_en.pdf
Europeiska kommissionen. 2013. En EU-strategi för klimatanpassning. Meddelande från kommissionen till europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén. Bryssel 16.4.2013. COM(2013) 216 final. 11 s.
http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex%3A52013DC0216
Ministry of the Environment & Statistics Finland. 2017. Finland’s Seventh National Communication under the United Nations Framework Convention on Climate Change. Ministry of the Environment and Statistics Finland, Helsinki. 314 p. (Suomen 7. Maaraportti YK:n ilmastosopimukselle)
https://unfccc.int/documents/198252