Utövande av traditionella vinteraktiviteter försvåras

Mängden snö och is minskar

Utövandet av vinteraktiviteter utomhus påverkas bland annat av temperaturen i luften, antalet snöiga dagar, snödjupet och vattendragens tillfrysning. Klimatförändringarna får i synnerhet vintertemperaturerna att öka och minskar sannolikheten för mycket kyligt väder. [1] Mängden snö minskar i hela landet, men i söder sker förändringen snabbare än i norr. I synnerhet i början av vintern och på våren är det mindre snö nuförtiden. [2]

I norra och östra Finland bevaras förhållandena för utövande av vinteraktiviteter som allra bäst, men vintrarna lär ändå bli mildare och kortare. I mellersta och västra Finland blir vintersäsongen kortare och ju längre söderut man kommer desto mer osäker är vinterns ankomst. I södra Finland blir snötäcket tunnare och de snöiga dagarna minskar som mest. [3]

Kommer skidåkningen att försvinna?

Bland vinteraktiviteterna betraktas särskilt skidåkningen som mycket sårbar inför klimatförändringarna. Det allt tunnare snötäcket och minskade antalet snöiga dagar har direkta effekter på skidåkningen i framför allt södra Finland. Med hjälp av konstsnö och lagring av snö kan man fortsätta med skidåkningen i södra Finland, förutsatt att temperaturerna är tillräckligt låga. Tillförseln av snö kan emellertid göra skidåkning till en aktivitet som kostar pengar. Dessutom kan en del av nöjet med skidåkningen försvinna i och med att det omgivande landskapet är dystert och grått. Man tror också att skidåkningen i framtiden främst kommer att koncentreras till norra Finland. [4]

I synnerhet i södra Finland kan den minskade snön ändra människors skidåkningsvanor på olika sätt: man kanske mer sällan åker på skidresor, trots att skidåkning förblir en aktivitet som kan utövas varje år. Å andra sidan kanske vissa slutar åka skidor helt när det krävs allt mer tid och pengar för skidresor. [4]

Man har konstaterat att klimatförändringarna ökar ojämlikheten inom skidåkningen: i synnerhet kvinnor, de som har en svag socioekonomisk ställning och de som bor i städer får minskade möjligheter att åka skidor då den här sporten blir dyrare. Hur många som kommer att åka skidor i framtiden beror också mycket på om det kommer att finnas skidspår för barn nära hemmet, så att deras förmåga att åka skidor inte försvinner. [3] [5]

Slalomskidorna fortsätter att glida nedför backarna

Utförsåkningen betraktas som mindre sårbar inför klimatförändringarna än längdåkningen, eftersom man redan är van vid att använda konstsnö. För att bevara denna aktivitet är det viktigt att man behåller små skidcenter i södra Finland. Skidcenter i närheten av städerna är viktiga för att forma en ny skidåkningsgeneration: kort avstånd till skidcentret får människor att åka skidor oftare och även bli intresserade av större backar. Att se till att skidcentren i södra Finland fortsätter med sin verksamhet kan därmed ha en positiv inverkan på antalet skidåkare som reser till norra Finland. [4] De ökade snömängderna i backarna kan hjälpa skidcentren att anpassa sig till klimatförändringarna i framtiden, men samtidigt leder det till att deras energiförbrukning ökar och ökade utsläpp av växthusgaser, om tillförseln av snö sker genom användning av energi producerad av fossila bränslen. 

Snöskotrarna får väja

Skoteråkningens framtid är osäker. Den kortare snöperioden förkortar skotersäsongen och förtunningen av snötäcket kan göra att man inte kan åka skoter alls, i synnerhet i södra Finland. Användning av konstsnö för att skapa skoterspår är varken lönsamt ur ett ekonomiskt eller logistiskt perspektiv, då det skulle krävas åtskilliga snökanoner för detta. Det är troligt att snöskoterkörningen i framtiden kommer att koncentreras till norra Finland. På andra håll kommer snöskoterkörning i framtiden att ersättas med andra fritidsaktiviteter. [6]

Från naturisen upp på land

Klimatförändringarna påverkar förutom snömängden även istäckets utbredning och tjocklek, vilket begränsar möjligheterna att röra sig på isen. Dessutom fryser vattendragen till senare och smälter tidigare. Promenader, skidåkning, skridskoåkning och pimpelfiske på naturis är populära utomhusaktiviteter som blir mindre lockande och säkra i och med att klimatet blir varmare. [7]

Många aktiviteter som utövas på isen kan som tur är även utövas på land, och isaktiviteter kan ersättas med aktiviteter i smält vatten. Ett exempel på det är pimpelfiske, som kan ersättas med fiske i smält vatten. [8] Många aktiviteter, som exempelvis paddling, gynnas också direkt av att vattendragen hålls isfria längre. 

En vinteraktivitet som mer tydligt kräver is är skridskoåkning, som både drabbas och gynnas av klimatförändringarna. Långfärdsskridskoåkningen, som utövas på naturis, kommer att minska i och med att isarna blir tunnare. Det blir svårare att ploga upp banor för långfärdsskridskoåkning om isens bärförmåga är osäker. Långfärdsskridskoåkarna måste planera sina turer noggrant och vara mer noggranna med att lokalisera de värsta farozonerna i vattendragen. [9]

Gruppidrotter som utövas på isen, såsom ishockey, bandy på isen och ringette, är inte hotade, för dessa aktiviteter utövas sedan länge på skridskobanor och i ishallar. Förutom rinkar och planer kan man i framtiden upprätta långfärdsskridskobanor för dem som inte är intresserade av sådana issporter. [4] Genom att utöka möjligheterna till skridskoåkning och göra det till en mer mångsidig aktivitet kan antalet utövare till och med öka, särskilt bland de människor som vill hitta en ersättning för andra vinteraktiviteter.

Halka och mörker kan hindra utomhusaktiviteten

I och med att aktiviteterna som är beroende av snö och is minskar måste man se till att förhållandena för andra utomhusaktiviteter är goda. Exempelvis stavgång kan öka i popularitet, om vandringslederna är i bra skick. [4] I södra Finland förenklas underhållet av vägarna när det blir vanligare med långa varma perioder och halkan minskar samtidigt som det blir mindre snö. På andra platser i Finland blir halkan däremot värre, när det bli vanligare med nollgradigt väder. [10]

I och med att antalet snöiga dagar minskar blir mörkret på senhösten mer framträdande. I städerna finns det i allmänhet tillräcklig belysning, men i mer glesbebodda områden kan mörkret göra det svårt att vistas utomhus. Å andra sidan ger promenader på upplysta gator i staden inte en tillräckligt bra rekreationsupplevelse för de flesta människor: att vistas ute i naturen har bevisats vara mer avkopplande och uppiggande än att röra sig i en byggd miljö. [11] Därför är det viktigt att även vara noggrann med belysningen på naturstigar och i motionsslingor.