Byggande – Begränsning
Byggnaderna står för cirka 30 procent av den energi som förbrukas i Finland. Begränsningen av utsläppen av växthusgaser från byggnader och fastigheter bygger på en minskning av energiförbrukningen och en förbättring av energieffektiviteten samt att man ersätter fossila bränslen med förnybar energi. Mest energi förbrukas vid uppvärmning samt av ventilation, varmvatten och belysning. Uppvärmningen av byggnader står för 30 procent av Finlands utsläpp av växthusgaser.
Nybyggnad i form av lågenergihus eller passivhus
Vid nybyggnad finns det en möjlighet att på ett avgörande sätt minska uppvärmningsbehovet i byggnaden. All nybyggnad bör ske i form av lågenergihus eller passivhus, där behovet av uppvärmningsenergi har minskats så mycket som möjligt till en rimlig kostnad. Även nollenergihus kan uppföras i Finland. Användningen av trä som byggnadsmaterial lagrar kol och minskar därigenom utsläppen av växthusgaser orsakade av byggande.
Reparationsbyggnad, reglering och uppföljning av energianvändning
Vid reparationsbyggnad bör målet vara minst en halvering av energiförbrukningen. Till de mest kostnadseffektiva metoderna hör lösningar för att effektivisera tillvaratagandet av värme i ventilationssystem. Ventilationen orsakar cirka hälften av värmeförlusten i byggnader. Cirka 20 procent av värmen leds bort med det varma bruksvattnet.
Behovsreglering och -styrning av uppvärmning, ventilation, vattenförbrukning och belysning är en viktig del av förbättringen av byggnadernas energieffektivitet. Reaktiv uppföljning av förbrukningen i realtid effektiviserar sparåtgärderna och motiverar användarna.
Förnybar energi
Fjärrvärme som bygger på förnybar energi är en idealisk uppvärmningslösning för byggnader. Kombinerad el- och värmeproduktion förbättrar produktionseffektiviteten ytterligare. Utanför värmenätet bör man övergå från oljeuppvärmning till uppvärmningsmetoder med låg utsläppsnivå såsom flisanvändning eller jordvärme. Med hjälp av värmepumpar, eldstäder och solfångare kan man minska och jämna ut energiförbrukningen i eluppvärmda hus.
Antalet semesterbostäder ökar snabbt och deras betydelse i elförbrukningen märks redan nu. Semesterbostäderna bör planeras och byggas på ett sätt som gör att de inte behöver ständig uppvärmning. I övrigt gäller samma energibesparande åtgärder för dem som för övrigt byggande.
Källor , , , , , , ,
Checklista
Energisparande och energieffektivitet: Deltar kommunen i energieffektivitetsavtalet (ANM) eller energiprogrammet (Motiva)?
Energieffektivitetsavtal och energiprogram
| Styrkor och fördelar |
Kostnader, ekonomiska konsekvenser |
| Enligt energieffektivitetskommittén kan man uppnå stora besparingar i energiförbrukningen i Finland fram till 2020. Besparingar kan åstadkommas genom ny fordonsteknik (8,5 TWh), strängare bestämmelser om nybyggnad och renoveringar (4,9 TWh), energieffektivitetsavtal med strängare krav (2,8 TWh) samt energieffektivitetskrav på anordningar (2,1 TWh). |
+ Energieffektivitetsåtgärder återbetalar sig snabbt. |
| Statsmakten (ANM, Motiva) och kommunsektorn (Kommunförbundet) har skapat fungerande instrument (energieffektivitetsavtalet, energiprogrammet, klimatskyddskampanjen) för att stödja kommunernas strävan att öka energieffektiviteten och minska växthusgasutsläppen. |
+ De främjar också sysselsättningen och förbättrar energisäkerheten. Investeringar i energieffektivitet främjar den teknologiska utvecklingen och därmed även sysselsättningen. |
| Man identifierar de bästa sätten att spara energi och förbättra energieffektiviteten – och således minska utsläppen av växthusgaser. |
+ Staten erbjuder stöd för energieffektivitetsutredningar (40–50 %) och för investeringar i energisparande (15–20 %). |
| Kommunen får ett undervisningspaket om energifrågor för att utbilda sin personal. |
+/- Att utarbeta programmen och följa upp dem kräver arbetsinsatser, även om kostnaderna egentligen inte är höga. |
| |
- I början när man gör investeringar kan kostnaderna stiga. |
Information och kommunikation: Hur sköter det lokala nätbolaget energieffektivitetstjänsterna?
Energieffektivitetstjänster hos nätbolag
| Styrkor och fördelar |
Kostnader, ekonomiska konsekvenser |
| En energikartläggning lämpar sig för att utreda potentialen för energibesparing i en affärs- eller servicebyggnad med normala hustekniska system. Metoden kan också användas för kartläggning i stora eller tekniskt komplexa byggnader, t.ex. sjukhus eller simhallar. |
+ Syftet med en energikartläggning är att kartlägga ekonomiskt lönsamma energibesparingsmetoder. |
| Samtidigt kan man reda ut möjligheterna till att använda förnybar energi. |
+/- De första investeringarna kan vara dyra, men i vissa fall kan resultat uppnås t.o.m. utan investeringar. Energibesparingar betalar investeringarna. |
| Stöd för kartläggning av kommunernas bostadsbestånd kan sökas från Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA). |
- Analyserna kräver en arbetsinsats. |
| |
+ Stöd för kartläggning av kommunernas bostadsbestånd kan sökas från Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA). |
Information och kommunikation: Har kommuninvånarna och de sommarboende fått information om energisparande? Har kommunen kännedom om bostadsbeståndet och uppvärmningssystemen?
Information om energisparande
| Styrkor och fördelar |
Svagheter och osäkerheter |
Kostnader, ekonomiska konsekvenser |
| Energiinformation till invånarna som betonar kostnadsbesparingar ger goda resultat om den genomförs väl. |
Ibland kan man inte göra en befintlig uppvärmningslösning effektivare, utan det är mer ändamålsenligt att förnya hela systemet. |
+ Att effektivisera en befintlig uppvärmningslösning kostar mindre än att ta i bruk ett helt nytt system. Investeringarna betalar sig snabbt i form av energibesparingar. |
| |
|
+ Underhåll och reparation av uppvärmningssystemen ökar sysselsättningen i branschen och hindrar uppkomsten av större kostnader. |
| |
|
+ Kostnaderna för informationsverksamheten är små jämfört med nyttan. |
Energisparande och energieffektivitet: Har energikartläggning av kommunens fastigheter utförts?
Energikartläggning av fastigheter
| Styrkor och fördelar |
Kostnader, ekonomiska konsekvenser |
| En energikartläggning lämpar sig för att utreda potentialen för energibesparing i en affärs- eller servicebyggnad med normala hustekniska system. Metoden kan också användas för kartläggning i stora eller tekniskt komplexa byggnader, t.ex. sjukhus eller simhallar. |
+ Syftet med en energikartläggning är att kartlägga ekonomiskt lönsamma energibesparingsmetoder. |
| Samtidigt kan man reda ut möjligheterna till att använda förnybar energi. |
+/- De första investeringarna kan vara dyra, men i vissa fall kan resultat uppnås t.o.m. utan investeringar. Energibesparingar betalar investeringarna. |
| Stöd för kartläggning av kommunernas bostadsbestånd kan sökas från Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA). |
- Analyserna kräver en arbetsinsats. |
| |
+ Stöd för kartläggning av kommunernas bostadsbestånd kan sökas från Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA). |
Förnybar energi: Har man utrett möjligheterna till fjärrvärme från förnybar energi (t.ex. flis, halm, biogas)? Används fossila bränslen vid de lokala energiproduktionsanläggningarna? Skulle de helt eller delvis kunna ersättas med biobaserade bränslen?
Ersättning av fossila bränslen med biobränslen
| Styrkor och fördelar |
Svagheter och osäkerheter |
Kostnader, ekonomiska konsekvenser |
| Energiproduktionsstrukturen förändras mot en mer hållbar riktning. |
Användningen av avverkningsavfall för energibruk tär på närings- och kolförrådet i skogen. |
+ Sysselsätter lokala drivnings- och transportföretag. |
| Ökar den inhemska andelen i energiförsörjningen och möjliggör användningen av närproducerat bränsle. |
En ökad användning av träbränslen kan minska skogarnas biologiska mångfald. |
+ Stora energianläggningar kan i vissa fall få vinster genom att sälja utsläppsrätter (EU:s utsläppshandel). |
| Fler lokala arbetstillfällen (drivning och transporter) |
Biobränslenas olika egenskaper jämfört med fossila bränslen medför krav på extra utrymme. |
+/- Tillgången på biobränslen och deras priskonkurrenskraft avgör vilken deras andel i enskilda anläggningar blir. |
| Om man ersätter torv med biobränsle minskar kväveutsläppen, som orsakar försurning, övergödning och partikeleffekter. |
Storskaligt utnyttjande av skogar för energibruk kan leda till ohållbart skogsbruk. |
- Att använda biobränslen med nuvarande prisförhållanden är inte ekonomiskt ändamålsenligt för de stora anläggningarna. |
| Avverkningsavfallet från skogen kan återvinnas. |
Transporterna kan medföra ökade miljörisker. |
- I stora anläggningar kan det kräva avsevärda nyinvesteringar. |
| |
Träförädlingsindustrins produktionskostnader kan stiga till följd av större konkurrerande efterfrågan på virke. |
- Kan orsaka högre råvarukostnader inom träförädlingsindustrin. |
Avtal och program: Deltar kommunen i Kommunförbundets klimatskyddskampanj? Om inte, har kommunen i andra sammanhang gjort kalkyler om sina växthusgasutsläpp, beslutat om mål för utsläppsminskningar och utarbetat ett program för uppföljning av växthusgasutsläpp?
Anslutning till kommunernas klimatskyddskampanj
| Styrkor och fördelar |
Svagheter och osäkerheter |
Kostnader, ekonomiska konsekvenser |
| Förbinder aktörerna i kommunen till långsiktiga mål. |
Strategierna och planerna ska följas upp systematiskt, annars kan nyttan av dem gå förlorad. |
+ I klimatstrategin kan kostnadsbesparingar uppnås indirekt, t.ex. genom energisparande. I energieffektivitetsavtalet är besparingarna direkta. |
| Visar konkret de åtgärder med vilka klimatförändringen kan begränsas på kommunal nivå. |
Att ställa upp numeriska mål kan vara utmanande, både tekniskt och politiskt. |
- Kostnaderna kan stiga i början när man gör investeringar. |
| |
|
+/- Att utarbeta strategin och programmen och att följa upp dem kräver arbetsinsatser, även om kostnaderna egentligen inte är höga. |
| |
|
+ Staten erbjuder stöd för energieffektivitetsutredningar (40–50 %) och för investeringar i energisparande (15–20 %). |