Markanvändning – Anpassning
Genom bra planering av markanvändningen kan man avsevärt minska samhällenas sårbarhet inför effekterna av klimatförändringarna.
Allt viktigare att uppmärksamma potentiella översvämningsområden
Det största bekymret som påverkar markanvändningen är klimatförändringarnas effekter på vattendragen och kustområdenas sårbarhet inför översvämningar. Särskilt i havsområdena påverkas översvämningarnas höjd förutom av olika väderfenomen även av hurdan kusten är. Därför går det inte att fastställa en allmängiltig säkerhetsgräns. De regionala miljöcentralerna ger rekommendationer om lägsta byggnadshöjd specifikt för olika sjöområden.
EU:s översvämningsdirektiv (2007/60/EG) förpliktar Finland att kartlägga potentiella översvämningsområden. Den allmänna översvämningskartläggningen i Finland blir klar 2011. På basis av den utarbetas noggrannare kartor över översvämningskänsliga områden.
Störtregn i bebyggda områden kan orsaka översvämningar även om de inte ligger nära vattendrag. I en stad kan redan små bäckar som svämmar över orsaka avsevärda skador. Sårbarheten kan minskas genom att utöka dagvattennätets kapacitet, utnyttja exempelvis gatunätet för att på ett säkert sätt leda bort ytavrinningen, anvisa särskilda buffertzoner för översvämningsvatten i planerna eller genom att suga upp och hålla kvar dagvattnet lokalt. I normala förhållanden kan buffertzonerna fungera som exempelvis grönområden eller betesmark.
Klimatförändringen försämrar markens egenskaper
Förändringar i nederbörd och frost ökar behovet av att ta hänsyn till markens egenskaper redan i planläggningsskedet. I synnerhet i lerjord förstärker den dåliga genomsläppligheten marksättningen under torra perioder och instabiliteten ökar när marken blir vattensjuk till följd av mer extrema väderförhållanden. Därför bör man noggrant överväga i vilken grad låglänta områden och kuster lämpar sig för bebyggelse. Planläggning är ett effektivt medel när det gäller att skydda nytt byggnadsbestånd.
Genom fysisk planering påverkar man trivseln i livsmiljön långt in i framtiden
Milda vintrar och en eventuellt ökande blåsighet minskar trivseln i utomhusområdena och ökar påfrestningen på byggnadernas ytor. Effekten förstärks vid kusten, och på vintern också i och med att det öppna havet ökar luftfuktigheten. Klimatförändringens negativa effekter kan lindras överallt genom väl övervägd placering av byggnader och planteringar för att skapa skyddade utomhusmiljöer. Man kan också överväga att bygga tak över vissa utomhusområden. I framtiden blir det allt viktigare med lokalkännedom och att man tar hänsyn till terrängens former och mikroklimatet.
Källor , , , , , ,
-
Ala-Outinen, T. et al. 2004. Ilmastonmuutoksen vaikutukset rakennettuun ympäristöön. VTT Tiedotteita 2227.
http://www.vtt.fi/inf/pdf/tiedotteet/2004/T2227.pdf
-
Erat, B. 1994: Ekologia, ihminen, ympäristö. Opetushallitus, RAK Rakennusalan kustantajat, Jyväskylä.
-
EU:n tulvadirektiivi (2007/60/EY).
http://ec.europa.eu/environment/water/flood_risk/index.htm
-
Ollila, M. (toim.) 2002. Ylimmät vedenkorkeudet ja sortumariskit ranta-alueille rakennettaessa. Suositus alimmista rakentamiskorkeuksista. Ympäristöopas 52, Rakentaminen.
http://www.ymparisto.fi/default.asp?contentid=118014&lan=fi&clan=fi
-
Peltonen, L., Haanpää, S. & Lehtonen, S. 2005. The challenge of climate change adaptation in urban planning. FINADAPT Working Paper 13, Finnish Environment Institute Mimeographs 343, Helsinki, 44 p.
http://www.ymparisto.fi/default.asp?contentid=165344&lan=en
-
Sairinen, R., Manninen, M., Peltonen, L., Wiik, M. 2006. Ympäristöterveys yhdyskuntasuunnittelussa. Näkökulmia hyvinvointia edistävään ympäristöön. Suomen ympäristö 13/2006.
http://www.ymparisto.fi/default.asp?contentid=205636
-
Ympäristöministeriö. 2008. Ilmastonmuutokseen sopeutuminen ympäristöhallinnon toimialalla. Toimintaohjelma ilmastonmuutoksen kansallisen sopeutumisstrategian toteuttamiseksi. Ympäristöministeriön raportteja 20/2008.
http://www.ymparisto.fi/download.asp?contentid=90891&lan=fi
- Parviainen, J. 2015. Kuntien ja maakuntien ilmastotyön tilanne 2015. Strategioista käytäntöön. (Resumé på svenska.) Suomen Kuntaliitto, Helsinki. Kuntaliiton verkkojulkaisu. 77 s.
- Ilmastonkestävän kaupungin suunnitteluopas
- Ilmastonkestävä kaupunki (ILKKA): Viherkertoimen käyttö kaupunkisuunnittelussa (sivulta löytyy myös viherkerroin laskentatyökalu)
- Oy Eero Paloheimo Ecocity Ltd. 2013. Viherkerroinmenetelmän kehittäminen Helsingin kaupungille. Loppuraportti. Ilmastonkestävä kaupunki (ILKKA). 25 s.
- Helsingin seudun ympäristöpalvelut -kuntayhtymä. 2012. Pääkaupunkiseudun ilmastonmuutokseen sopeutumisen strategia. (Strategi för anpassning till klimatförändringen i huvudstadsregionen. Sammandrag på svenska.) HSY:n julkaisuja 10/2012. 29 s.
- Tulvariskien hallinta paranee, kansalaiset mukaan suunnitteluun - maa- ja metsätalousministeriön tiedote 30.6.2012
- Kuntaliitto: Maankäyttö, maapolitiikka ja yhdyskuntasuunnittelu
- Suomen Arkkitehtiliitto SAFA. Kestävän suunnittelun linkkilista
- Finlands miljöcentral: Flöden och översvämningar
- Maa- ja metsätalousministeriö: Tulvariskien hallinta.
- Suomen kuntaliitto. 2012. Hulevesiopas. 297 s.
- Veijalainen, N., Jakkila, J., Nurmi, T., Vehviläinen, B., Marttunen, M. & Aaltonen, J. 2012. Suomen vesivarat ja ilmastonmuutos – vaikutukset ja muutoksiin sopeutuminen. WaterAdapt-projektin loppuraportti. Suomen ympäristö 16/2011, Luonnovarat. 138 s.
Checklista
Strategier och program: Har markens egenskaper styrt markanvändningen i kommunen? Går det att flytta tyngdpunkten för byggandet bort från låglänta områden?
Praktiska åtgärder: Har man lyckats skapa ett gynnsamt mikroklimat i något område genom placering av byggnader?
Utvärdering av nuläget: Har man beaktat eventuella ökningar i dagvattenmängderna i planläggningen? Har man övervägt att använda grönområden och andra allmänna områden som buffertzoner för översvämningsvatten?