Markanvändning – Begränsning
Den fortsatta decentraliseringen av samhällsstrukturen är ett problem i Finland med tanke på begränsningen av klimatförändringarna.
Decentraliseringen av samhällsstrukturen problemet
Samhällsstrukturen påverkar på ett avgörande sätt uppvärmningen av byggnader och utsläpp av växthusgaser orsakade av trafiken. Nuförtiden sker det flest resor mellan hemmet och fritidsmål samt mellan hemmet och mål för inköp och utförande av ärenden. Exempelvis koncentrationen av handeln till stora enheter utanför centrum gör att det krävs långa resor med privatbil. Resorna mellan hemmet och arbetsplatsen är den tredje mest betydande typen av resor.
Placering av bostäder i perifera områden i områden med mycket arbetsplatser och i synnerhet i glesbygden leder till ökade utsläpp av växthusgaser orsakade av ökad trafik, uppvärmning av byggnader och nätverk för tekniskt underhåll. Enligt beräkningar förbrukar boende i glesbygd 60 procent mer energi än boende i tätorter.
Byggandet bör ske i närheten av de befintliga trafiknätverken och nätverken för tekniskt underhåll så att avstånden till arbetsplatser och service är så korta som möjligt. För att skapa en sammanhängande och tät samhällsstruktur måste man ha beredskap att på ett effektivt sätt använda metoder för styrning av byggandet som är tillåtna enligt den nuvarande lagstiftningen och som främjar detta.
Det behövs en plan på strategisk nivå som går att sammanjämka
Markpolitiken och samhällsplaneringen bör bygga på en planering som kan sammanjämkas på strategisk nivå, där byggnadsmodellerna för markanvändningen och trafiksystemen skapar en fungerande och energieffektiv samhällsstruktur. Samtidigt som man planerar placeringen av verksamheterna i nya områden (handel, fritid, arbete) bör man planera kollektivtrafiken och ett trafiknät som bygger på lätt trafik.
Dessutom bör man gemensamt gå igenom alla metoder för att avsevärt minska glesbebyggelsens andel i de växande stadsregionerna.
Källor , , ,
- Tikkakoski, P., Leppänen, S., Mela, H., Luhtala, S., Hildén, M., Mikkola, M., Kühn, T., Naumanen, H., Ahonen, S., Haapala, A., Lilja, S., Tuomenvirta, H., Drebs, A. & Votsis, A. 2024. Kohti ilmastokestävää kaupunkisuunnittelua: Opas ilmastonmuutoksen hillinnän ja sopeutumisen edistämiseen alueidenkäytön suunnittelussa, kaavoituksessa ja rakentamisessa. (Mot klimathållbar stadsplanering:
Guide för att främja begränsningen av och anpassningen till klimatförändringen i planering av områdesanvändningen, planläggning och byggande. Sammandrag på svenska.) Suomen ympäristökeskuksen raportteja, 18/2024, Helsinki. 204 s. Parviainen, J. 2015. Kuntien ja maakuntien ilmastotyön tilanne 2015. Strategioista käytäntöön. (Resumé på svenska.) Suomen Kuntaliitto, Helsinki. Kuntaliiton verkkojulkaisu. 77 s.
- Kerkkänen, A. 2012. Ilmastonmuutos, hyvinvointi ja kuntatalous. Opas päätöksentekijöille ja valmistelijoille. Suomen Kuntaliitto. 64 s.
- Lahti, P. & Moilanen, P. 2010. Kaupunkiseutujen yhdyskuntarakenne ja kasvihuonekaasupäästöt. Kehitysvertailuja 2005–2050. (Tätortsstrukturens förändring och växthusgasutsläppen i Finland fram till år 2050. Sammandrag på svenska.) Ympäristöministeriö. Suomen ympäristö 12/2010, Rakennettu ympäristö. 87 s.
- Laitio, M. & Maijala, O. 2010. Alueidenkäytön strateginen ohjaaminen. (Strategisk styrning av områdesanvändning. Sammandrag på svenska.) Ympäristöministeriö. Suomen ympäristö 28/2010, Rakennettu ympäristö. 54 s.
- Miljöministeriet: Byggande och markanvändningen
Checklista
Energisparande och energieffektivitet: Planeras nya områden så att byggnaderna och trafiken ska vara energieffektiva?
Att göra upp energiplaner
| Styrkor och fördelar |
Svagheter och osäkerheter |
Kostnader, ekonomiska konsekvenser |
| Ett område kan och bör planläggas genom omfattande samarbete mellan myndigheter, energiproducenter, byggnadsentreprenörer, utrustningstillverkare och andra företag samt de blivande invånarna. |
Planläggningsprocessen är krävande eftersom den inbegriper många nya aktörer och kräver nytt kunnande av många slag. |
+/- Nya rutiner kräver utbildning och arbetsinsatser, men kan ge goda resultat. |
| I processen kan man skapa nya affärsmodeller för energibolagen i området som stödjer energieffektivt byggande och bättre energianvändning bland invånarna. När det gäller husbyggande kan slutanvändarna involveras i produktutvecklingsprocessen. |
Tillämpning av ny teknik sker sällan utan problem. |
+ På lång sikt kan energieffektiv stadsplanering ge avsevärda kostnadsbesparingar. |
En hållbar samhällsstruktur: Utnyttjar kommunen de medel som lagen tillåter för att trygga en enhetlig samhällsstruktur?
Förhindrande av fastighetsspekulation genom styrning av markanvändningen; Styrning av byggande genom planläggning och bygglov
| Styrkor och fördelar |
Svagheter och osäkerheter |
Kostnader, ekonomiska konsekvenser |
| Den utspridda samhällsstrukturen i Finland är ett problem när det gäller att begränsa klimatförändringen. |
Den befintliga infrastrukturen kan begränsa utvecklingen av en klimatvänlig samhällsstruktur. |
+ Bra planering och styrning kan ge betydande besparingar på lång sikt. |
| Bebyggelse som placeras vid pendlingsregionernas utkanter, och i synnerhet i glesbygdsområden, ökar växthusgasutsläppen från trafiken och uppvärmning av byggnader. |
Också diskret lobbyverksamhet av fastighetsspekulanter och andra intressenter kan inverka negativt på styrprocessen och därmed även på planläggningen och beviljandet av bygglov. |
+ Placering av bebyggelse nära tättbebyggda stadskärnor ökar kommersen och skapar synergieffekter för butiker och tjänster. Även sysselsättningen ökar. |
| Byggandet bör koncentreras i närheten av befintliga nätverk för trafik och tekniskt underhåll så att avstånden till arbetsplatser och service blir så korta som möjligt. |
Det finns sällan tillgång till ordentlig och tillräcklig sakkunskap om klimatfrågor när det gäller styrning och planläggning eller beviljande av bygglov. |
- Det kan vara dyrt eller omöjligt att reparera gamla konstruktioner. |
En hållbar samhällsstruktur: Ligger affärer och annan service på gångavstånd från bostäderna och arbetsplatserna?
Främjande av närservice i planläggning och beviljande av bygglov
| Styrkor och fördelar |
Svagheter och osäkerheter |
Kostnader, ekonomiska konsekvenser |
| Merparten av de korta resorna i Finland görs mellan hemmet och platser för fritidsverksamhet eller butiker och andra serviceställen. |
Att förändra och utveckla befintlig infrastruktur i en mer klimatvänlig riktning är oftast en långsam process. |
+ En trivsam stadskärna som är lättillgänglig till fots och med kollektivtrafik ökar kommersen och skapar synergieffekter för butiker och tjänster. Även sysselsättningen ökar. |
| Att koncentrera handeln till stora enheter utanför stadskärnorna leder till långa resor som kräver att man har bil. |
När det gäller minskande av privatbilismen har man hittills stött på ett attitydklimat som är starkt för bilism bland såväl medborgarna som beslutsfattarna, och någon förändring är knappast sannolik inom den närmaste framtiden. |
+/- Närbutikerna och närservicen gynnas, stora köpcentrum utanför stadskärnorna försvinner. |
| I framtiden kommer trafik- och transportkostnaderna att öka i takt med att bränslepriserna stiger, och då blir de stora köpcentren utanför stadskärnorna olönsamma. |
|
- Behovet av transporttjänster minskar, vilket ökar arbetslösheten i branschen. |
Trafikplanering: Är samhällsstrukturen effektiv och tilltalande även för personer som inte har bil?
Beaktande av bilfria människor i planeringen av infrastrukturen
| Styrkor och fördelar |
Svagheter och osäkerheter |
Kostnader, ekonomiska konsekvenser |
| Ett trafiknät som grundar sig på gång-, cykel- och kollektivtrafik bör planeras samtidigt med placeringen av verksamheterna (handeln, fritid, arbete) i nya områden. |
En lyckad samordning förutsätter dels en strategisk vision och en stark vilja bland de högsta beslutsfattarna i kommunen, dels ett smidigt samarbete mellan dem som planerar markanvändningen och trafiken. |
+ Närbutikerna och närservicen gynnas. Skapar också arbetsplatser i närbutikerna och inom kollektivtrafiken. |
| |
Att förändra och utveckla befintlig infrastruktur i en mer klimatvänlig riktning är oftast en långsam process |
+ Bra planering kan ge besparingar i framtida kostnader. |
| |
När det gäller minskande av privatbilismen har man hittills stött på ett attitydklimat som är starkt för bilism bland såväl medborgarna som beslutsfattarna, och någon förändring är knappast sannolik inom den närmaste framtiden. |
- Det kan vara dyrt eller omöjligt att förändra den befintliga infrastrukturen. |