Miljöskydd – Begränsning
Miljötillstånd och att påverka innehåll i dem hör till de mest betydande möjligheterna att minska utsläppen av växthusgaser. Kommunens miljömyndighet kan skärpa tillståndskraven när det gäller luftutsläpp direkt i de tillstånd som beviljas för utsläppen.
Miljöväsendet har en stor roll i begränsningen av klimatförändringarna
Klimatförändringarna är en utmaning för kommunernas miljöskydd, som har till uppgift att främja miljöskyddet på det kommunala området. Kommunernas miljöskydd regleras i synnerhet av markanvändnings- och bygglagen samt lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning. I bestämmelserna betonas miljön ur människors synvinkel. Kommunen ska trygga en hälsosam livsmiljö för sina invånare.
Den lokala agendan är kommunens långsiktiga strategi för att uppnå en hållbar utveckling. Temana för den lokala agendan kan fördjupas genom olika strategier och system. Att upprätta en miljöpolitik och ett miljösystem för kommunerna främjar klimatmålen. Klimatstrategin eller -programmet förbinder aktörerna inom olika branscher inom kommunen till de långsiktiga klimatmålen, och man ska följa upp dessa mål och se till att de följs genom lämpliga indikatorer, exempelvis utsläpp av växthusgaser.
Tillståndsförfaranden är en fungerande metod för att minska utsläppen
I tillståndsärenden som regionförvaltningsverket beslutar om har kommunens miljönämnd möjligheten att komma med ett utlåtande som understryker luftutsläppens betydelse. Även i den systematiska övervakningen av tillstånden kan man indirekt minska utsläppen. I samband med tillsynsuppgifter och beviljande av tillstånd kan man ge vägledning i klimatvänlig verksamhet.
Klimatperspektiv i allt beslutsfattande inom kommunen
Klimatperspektivet och -expertisen ska tas med i allt beslutsfattande inom kommunen. Till exempel beslut som rör planläggning har stora direkta och indirekta effekter på utsläppen av växthusgaser.
Genom att ge kommuninvånarna mer miljöinformation och -upplysning kan man bland annat främja energibesparing, öka energieffektiviteten och förbättra avfallssorteringen i hushållen. Miljösamarbete med skolorna påverkar elevernas miljömedvetande och därigenom ett klimatvänligt beteende även i framtiden.
Källor , , , ,
- Parviainen, J. 2015. Kuntien ja maakuntien ilmastotyön tilanne 2015. Strategioista käytäntöön. (Resumé på svenska.) Suomen Kuntaliitto, Helsinki. Kuntaliiton verkkojulkaisu. 77 s.
- Kuluttajien energianeuvonta Eneuvonta.fi
- Hakanen, M. & Mattson, L. 2013. Hyvä käytäntö kunnan ilmastopäästöjen vähentämistavoitteen asettamiseen ja seurantaan. Suomen Kuntaliitto, Helsinki. 18 s.
- Paavilainen, E. 2012. Esiselvitys kuntien ja valtion kumppanuusmenettelystä ilmastopäästöjen vähentämiseksi. Loppuraportti. Suomen Kuntaliitto, Helsinki. 21 s.
- Paavilainen, E. 2012. Kuntien kasvihuonekaasupäästöjen vähennystoimenpiteet ja kustannukset. Selvitys ei-päästökauppasektorin päästövähennystoimenpiteiden potentiaaleista ja kustannuksista kunnan näkökulmasta. Tampereen kaupunki, Kestävä yhdyskunta -yksikkö. 49 s.
- Paavilainen, E. 2012. Kuntien parhaat päästövähennystoimenpiteet. Raportti työpajan tuloksista 28.01.2012. Suomen Kuntaliitto, Helsinki. 34 s.
- Suomen Kuntaliitto.2012. Kuntien ilmastotyön rahoitusvaihtoehtoja. Kalvoesitys. 30 s.
- Kerkkänen, A. 2012. Ilmastonmuutos, hyvinvointi ja kuntatalous. Opas päätöksentekijöille ja valmistelijoille. Suomen Kuntaliitto. 64 s.
- Mattsson, L. 2012. Selvitys kuntien ilmastotyöstä. Suomen Kuntaliitto, Helsinki. 52 s.
- Sorvali, J. 2012. Maakunnalliset ilmastostrategiat. Haasteesta mahdollisuudeksi. Ympäristöministeriö, Helsinki. 51 s.
- Kuopion ilmastopoliittinen ohjelma 2009-2020
- Pääkaupunkiseudun ilmastostrategia
- Helsingin kaupungin energiatehokkuussopimus
- Tampere pyrkii hiilineutraaliksi kaupungiksi
- Alueellista päästötietoa reaaliajassa
- Paperinkeräysastioiden vaihtaminen suurempiin vähentää päästöjä
Checklista
Avtal och program: Har kommunen en klimatstrategi eller klimatprogram, eller är en sådan under arbete?
Klimatstrategier eller klimatprogram
Styrkor och fördelar |
Svagheter och osäkerheter |
Kostnader, ekonomiska konsekvenser |
Förbinder aktörerna i kommunen till långsiktiga mål. |
Strategierna och planerna ska följas upp systematiskt, annars kan nyttan av dem gå förlorad. |
+ I klimatstrategin kan kostnadsbesparingar uppnås indirekt, t.ex. genom energisparande. I energieffektivitetsavtalet är besparingarna direkta. |
Visar konkret de åtgärder med vilka klimatförändringen kan begränsas på kommunal nivå. |
Att ställa upp numeriska mål kan vara utmanande, både tekniskt och politiskt. |
- Kostnaderna kan stiga i början när man gör investeringar. |
|
|
+/- Att utarbeta strategin och programmen och att följa upp dem kräver arbetsinsatser, även om kostnaderna egentligen inte är höga. |
|
|
+ Staten erbjuder stöd för energieffektivitetsutredningar (40–50 %) och för investeringar i energisparande (15–20 %). |
Avtal och program: Deltar kommunen i Kommunförbundets klimatskyddskampanj? Om inte, har kommunen i andra sammanhang gjort kalkyler om sina växthusgasutsläpp, beslutat om mål för utsläppsminskningar och utarbetat ett program för uppföljning av växthusgasutsläpp?
Anslutning till kommunernas klimatskyddskampanj
Styrkor och fördelar |
Svagheter och osäkerheter |
Kostnader, ekonomiska konsekvenser |
Förbinder aktörerna i kommunen till långsiktiga mål. |
Strategierna och planerna ska följas upp systematiskt, annars kan nyttan av dem gå förlorad. |
+ I klimatstrategin kan kostnadsbesparingar uppnås indirekt, t.ex. genom energisparande. I energieffektivitetsavtalet är besparingarna direkta. |
Visar konkret de åtgärder med vilka klimatförändringen kan begränsas på kommunal nivå. |
Att ställa upp numeriska mål kan vara utmanande, både tekniskt och politiskt. |
- Kostnaderna kan stiga i början när man gör investeringar. |
|
|
+/- Att utarbeta strategin och programmen och att följa upp dem kräver arbetsinsatser, även om kostnaderna egentligen inte är höga. |
|
|
+ Staten erbjuder stöd för energieffektivitetsutredningar (40–50 %) och för investeringar i energisparande (15–20 %). |
Avtal och program: Har kommunen ingått ett energieffektivitetsavtal med ANM eller gått med i Motivas energiprogram?
Anslutning till klimatskyddskampanjer eller energiprogram; Energieffektivitetsavtal
Styrkor och fördelar |
Svagheter och osäkerheter |
Kostnader, ekonomiska konsekvenser |
Förbinder aktörerna i kommunen till långsiktiga mål. |
Strategierna och planerna ska följas upp systematiskt, annars kan nyttan av dem gå förlorad. |
+ I klimatstrategin kan kostnadsbesparingar uppnås indirekt, t.ex. genom energisparande. I energieffektivitetsavtalet är besparingarna direkta. |
Visar konkret de åtgärder med vilka klimatförändringen kan begränsas på kommunal nivå. |
Att ställa upp numeriska mål kan vara utmanande, både tekniskt och politiskt. |
- Kostnaderna kan stiga i början när man gör investeringar. |
|
|
+/- Att utarbeta strategin och programmen och att följa upp dem kräver arbetsinsatser, även om kostnaderna egentligen inte är höga. |
|
|
+ Staten erbjuder stöd för energieffektivitetsutredningar (40–50 %) och för investeringar i energisparande (15–20 %). |
Information och kommunikation: Har kommunen gett aktörerna i regionen anvisningar om hur deras verksamhet kan utvecklas så att den orsakar mindre utsläpp? Har hushållen fått tillräcklig information om miljöhänsyn i vardagen?
Anvisningar till verksamhetsutövare; Utökad rådgivning för hushåll
Styrkor och fördelar |
Svagheter och osäkerheter |
Kostnader, ekonomiska konsekvenser |
Relativt enkelt och billigt att genomföra. |
Förändringen av verksamheten grundar sig på frivillighet, inte nödvändigtvis det effektivaste sättet. |
+ Minskar verksamhetsutövarnas och hushållens kostnader på lång sikt, t.ex. i fråga om avfallshantering. |
|
|
+/- Att förändra sitt vardagliga beteende i en mer miljövänlig riktning kräver inga stora investeringar. |
Information och kommunikation: Har kommunen gett anvisningar om förhandsbedömning av hur beslut påverkar klimatet och om uppföljning av effekterna av beslut?
För- och efterhandsbedömning av hur beslut påverkar klimatet och uppföljning av genomförandet av beslut
Styrkor och fördelar |
Svagheter och osäkerheter |
Kostnader, ekonomiska konsekvenser |
Klimatperspektivet bör integreras i beredningen och allt beslutsfattande så att alla kommunala sektorer och organ och aktörer i kommunen arbetar för att uppnå målen för begränsning av och anpassning till klimatförändringen. |
Bedömningen av klimatpåverkan handlar om komplicerade system (socioekonomiska strukturer i samhället, klimatsystemet). |
+ För- och efterhandsbedömning av besluten och en välorganiserad uppföljning av genomförandet av dem ökar verksamhetens genomslagskraft och kostnadseffektivitet. |
För- och efterhandsbedömning av hur alla viktiga beslut påverkar klimatet ökar koherensen mellan olika politikområden, dvs. främjar samstämmigheten mellan mål och beslut så att olika sektorer inte ger aktörerna på fältet signaler som står i konflikt med varandra. |
Man känner inte till alla effekter, eller så är de förknippade med vetenskaplig eller annan osäkerhet. |
+/- Bedömningen och uppföljningen kräver arbetsinsatser vars kostnader på längre sikt ändå är små jämfört med nyttan. |
Att följa upp genomförandet av besluten är en grundförutsättning för att åtgärderna ska ha någon effekt och för bedömningen av detta. |
Relativt få av effekterna kan bedömas kvantitativt. Kvalitativa bedömningar spelar dock en specifik och viktig roll. |
|