Motion och idrott – Begränsning
Idrottens och motionens inverkan på klimatet kommer främst från utsläpp till följd av byggande och underhåll av idrottsanläggningar. Numera är det även så att man förflyttar sig för att kunna röra på sig.
Utsläppen av växthusgaser från idrott och motion kommer från anläggningarna och förflyttning
Den klimatpåverkan som kan härledas ur idrott och motion kommer främst från byggande av idrotts- och motionsanläggningar samt från när människor förflyttar sig till och från motions- och idrottsställena. Den moderna människan tar ofta bilen även längre resor för att kunna träna i den önskade miljön på en tidpunkt som just passar henne själv. Det leder till onödiga utsläpp. Man främja möjligheter till motion och idrott på nära håll, gärna utomhus. Att regelbundet resa långt för att kunna utöva idrott eller motionera är inte ekologiskt hållbart.
De anläggningar som förbrukar mest energi är ishallar, simhallar och olika idrottshallar. Utöver anläggningarna är även skidspår av konstsnö och konstisbanor, uppvärmda fotbollsplaner samt belysning på olika typer av idrottsplatser betydande energislukare.
Nya och gamla byggnadsbeståndet mer energisnålt
Kommunerna kan göra mycket för att begränsa klimatförändringarna kopplade till anordnande av motion och idrott. Genom att planera användningen av landområdena kan man påverka byggnader och andra idrotts- och motionslokaler så att de placeras rätt i förhållande till exempelvis kollektivtrafiken. I Finland styrs planläggningen på olika nivåer av markanvändnings- och bygglagen samt -förordningen och statsrådets riksomfattande mål för områdesanvändningen. I planeringen, byggandet och underhållet av nya byggnader är energieffektivitet och användning av förnybara energikällor avgörande faktorer som bidrar till att begränsa klimatförändringarna.
Renovering av äldre byggnader så att de blir mer energieffektiva (genom att bland annat tillvaratagande av värme och frekvensomvandlare i maskinell ventilation, optimering av vattenanvändningen, smart belysning, extraisolering av byggnader) hör till de viktigaste klimatåtgärderna som kommunen kan vidta. Av de utsläpp av växthusgaser som kan kopplas till byggnader orsakas huvudparten av användningen av byggnaderna, inte själva byggandet. Därför är det viktigt att i planeringen noggrant utvärdera miljövänligheten under byggnadens hela livscykel.
Kommunernas goda exempel och informationsstyrning viktig
Kommunerna kan genom att föregå med gott exempel och informera kommuninvånarna styra deras förflyttningsmönster i en mer miljövänlig riktning. Klimatvänlig motion och idrott – promenader, löpning, cykling, skidåkning, rodd, segling och så vidare – är framtiden både på fritiden och vid korta arbetsresor. Om idrottsutövandet kräver särskilda lokaler eller anläggningar (hallar, planer, spår) bör kommunen genom sina beslut förbättra förutsättningarna för kollektivtrafiken och främja samåkning.