Nuvarande klimat - medeltal för 30 år

Artikel

Klimatet i Finland påverkas främst av landets läge vid de höga breddgraderna i närheten till en stor kontinent. Väderleken i landet varierar kraftigt beroende på från vilken riktning luftströmmarna och de rörliga låg-och högtrycken når Finland.

I Finlands klimat märks både havs- och fastlandskaraktär

Klimatet i Finland är ett så kallat mellanklimat som har egenskaper av både havs- och fastlandsklimat beroende på från vilken riktning luftströmmarna och de rörliga låg- och högtrycken når landet. Finland ligger inom zonen för västliga vindar vid medelbreddgraderna, vid gränsområdet mellan de tropiska och polära luftmassorna där de olika väderlekstyperna snabbt växlar i synnerhet på vintern. Det vanligaste är att luftströmmarna drar in över Finland från sydväst.

Temperatur

I Finland är medeltemperaturen flera grader högre än på flera kontinentalområden inom samma breddgradszon. Under vintermånaderna är temperaturskillnaden jämfört med till exempel östra Kanada, Grönland och Sibirien 20–30 grader. Det varmare klimatet i Nordeuropa beror huvudsakligen på Golfströmmen och den varma nordatlantiska havsströmmen som är en fortsättning på denna. Dessa transporterar värme från området kring ekvatorn ända upp till Ishavet. Klimatet i Finland värmes också upp och jämnas ut av Östersjön inklusive vikarna samt ett flertal insjöar.

Den årliga medeltemperaturen i Finland varierar mellan drygt +5 grader i sydväst och ett par minusgrader i norra Lappland. Till följd av Ishavets värmande inverkan finns det kallaste stället i Finland i det nordvästliga hörnet av landet och inte i det nordligaste Lappland..

Årets kallaste tidpunkt infaller vanligtvis betydligt senare än det lägsta solståndet, dvs. i slutet av januari, förutom i skärgården och på kusten där den kallaste tidpunkten till följd av den långsamma tillfrysningen av havet infaller först under den första eller andra veckan av februari. Lappland och östra Finland har de lägsta temperaturerna under vintern, -40–50 grader, i resten av Finland varierar de lägsta temperaturerna mellan -35 och -45, på kusten och i skärgården är det ändå i allmänhet -25–35 grader. Den lägsta temperatur som på 1900-talet har uppmätts på väderobservationsstationerna i Finland är -51,5°C i januari 1999 (Pokka i Kittilä 28.01.1999).

Årets varmaste tidpunkt infaller i genomsnitt cirka en månad efter det högsta solståndet, dvs. kring den 20 juli i hela landet. Sommarens högsta temperaturer uppgår på Finlands fastlandsområden till 32–35 grader. Nära havet och i skärgården är temperaturer på över 30 °C mycket sällsynta. Finlands värmerekord slogs i juli 2010 då 37,2 °C uppmättes på Joensuu flygplats i Liperi.

Mer temperaturstatistik och -rekord på Klimatcentralens webbplats (på finska): https://ilmatieteenlaitos.fi/lampotilaennatyksia

Nederbördsmängd

I Finland varierar den årliga nederbördsmängden mellan cirka 500 och 650 millimeter. Lappland har den minsta nederbördsmängden medan de södra och mellersta delarna i inlandet får de största nederbördsmängderna.

Under vårmånaderna är nederbördsmängderna i Finland minst, mot sommaren ökar nederbördsmängderna och är vanligtvis som störst i juli-augusti. På hösten blir nederbördsmängderna stegvis mindre, men dagar med nederbörd förekommer ändå oftare på hösten och vintern. På sommaren är antalet nederbördsdagar per månad vanligtvis lägst, men dygnsnederbördsmängderna är ändå störst i regnskurarna under sommaren.

Mer nederbördsstatistik och -rekord på Klimatcentralens webbplats (på finska): https://ilmatieteenlaitos.fi/sade-ennatyksia

Bild. Den årliga medeltemperaturen (kartan till vänster, enheten är °C) och den genomsnittliga årliga nederbörden (kartan till höger, enheten är millimeter) under jämförelseperioden 1981–2010.

© Ilmatieteen laitos

Snötäcke

I mellersta och norra Lappland samt i de nordöstra delarna av landet varar vintern normalt cirka sju månader och marken täcks också av snö under mer än hälften av året. Antalet dagar då marken är täckt av snö minskar ändå stegvis längre ner mot syd och sydväst. På sydvästkusten är marken snötäckt under i genomsnitt 3–4 månader per år. Snötäcket är tjockast på vårvintern, vanligtvis i mars, i Lappland först i april. Mycket snart därefter börjar snön snabbt smälta. I Finland påträffas de största snödjupen på upp till drygt 150 centimeter i Lappland, men också i de södra delarna av landet har drivorna under de snörikaste vintrarna varit mer än en meter djupa.

Mer snöstatistik och -rekord på Klimatcentralens webbplats (på finska): https://ilmatieteenlaitos.fi/lumiennatyksia

Molnighet och solsken

De sydvästliga havs- och kustområdena är de soligaste ställena i Finland. Här skiner solen i medeltal 1 900 timmar per år. Antalet solskenstimmar minskar stegvis längre in mot landet och norrut så att antalet solskenstimmar är lägst i den östra delen av Lappland, cirka 1 300 timmar per år.

I Finland är molnigheten riklig i synnerhet på hösten och vintern. Antalet molniga dagar, dvs. då minst 80 procent av himlavalvet är molntäckt, är under samtliga månader i allmänhet högre än antalet klara dagar (högst 20 procent av himlavalvet är molntäckt) eller delvis molniga dagar. Flest klara dagar har maj-juni, november-december minst.

Förläggare