Skogar och parker – Begränsning
De skogar och parker som finns för rekreation, friluftsliv och utflykter som ägs av kommunen har många olika roller i begränsningen av klimatförändringarna, som man bör ta hänsyn till när man upprättar skötselplaner för skogarna.
Skogarna binder kol i trädbestånden och marken
I de gamla skogarna, som vanligtvis används för rekreation och friluftsliv, finns det ett mycket stort och långvarigt kolförråd bundet i marken och i växtmaterial. I skötseln av skogarna är det också viktigt att ta hand om dessa kolförråd genom att se till att avverkningen är så begränsad som möjligt och att låta döda träd ligga kvar i skogen. Samtidigt finns det dock anledning att följa upp gallringsbehovet i skogarna, så att trädens tillväxt inte försvagas på grund av för stor skuggighet. Man bör även kontrollera den eventuella risken för insektsskador i skogarna på grund av fallna träd.
Man bör undvika att ändra användningsområde för gamla skogar. Cirka 10 kg kol per kvadratmeter är bundet till träden och deras rötter. Avverkning av skog i ett område på en hektar vid exempelvis ett bostadsområde eller en åker minskar kolförrådet med 100 ton, vilket motsvarar cirka 370 ton koldioxidutsläpp. Det motsvarar i sin tur koldioxidutsläppen från cirka trettio finländare under ett år.
Användning av skogarna i rekreationssyfte minskar indirekt utsläppen
Skogar och parker kan även indirekt minska utsläppen av växthusgaser genom att fungera som rekreationsområden där kommuninvånarna tillbringar sin fritid istället för att ägna sig åt fritidsaktiviteter som förbrukar energi, såsom inomhusidrott eller användning av elektroniska medier. Genom att lyssna på kommuninvånarnas behov och önskemål kan man planera områden som lockar dem.
Vägar för lätt trafik i skogar och parker som är i gott skick, säkra och naturligt sammanlänkade med det övriga gatu- och gångbanenätet främjar också gång, löpning och cykling. Bär och svamp i skogarna liksom grönsaker och frukt i odlingsland är närproducerad grön mat som kan minska utsläppen orsakade av kommuninvånarnas kostval.
Källor , ,
Checklista
Bevarande av kolsänkor: Finns det vårdplaner för kommunens frilufts- och rekreationsskogar?
Utarbetande och uppdatering av vårdplaner för kommunens skogar
Styrkor och fördelar |
Svagheter och osäkerheter |
Kostnader, ekonomiska konsekvenser |
En beräkning av kolbalansen i kommunens skogar ger beslutsfattarna en konkret bild av skogarnas roll i klimatförändringen. |
Utfallet av planerna ska följas upp och genomförandeplanerna ska uppdateras systematiskt, annars kan nyttan av dem gå förlorad. |
+ Att utnyttja skogarnas potential i fråga om att begränsa klimatförändringen (som kolsänkor) är det mest kostnadseffektiva sättet för att uppnå kommunens mål för minskning av växthusgasutsläpp. |
Vårdåtgärderna för skogarna kan planeras så att de bidrar till att begränsa klimatförändringen. |
Om man undviker avverkning kan det leda till att skuggigheten ökar och trädens tillväxt avtar. |
+ Sysselsätter lokala företagare som erbjuder tjänster i rekreationsområden. |
Att undvika avverkning och lämna kvar döda träd i skogen utökar kolförrådet i vegetationen och marken. |
Att lämna kvar döda och fallna träd i skogen kan öka risken för insektskador i skogen.
Insektläget och skuggigheten i skogarna ska följas regelbundet.
|
+ Kommunens intäkter från turism ökar om kommuninvånarna gör utfärder inom sin egen kommun i stället för att resa någon annanstans. Dessutom kan goda rekreationsmöjligheter locka turister från andra kommuner. |
Om man tar hänsyn till kommuninvånarnas önskemål i planeringen används skogarna i större utsträckning för friluftsliv och rekreation. |
Personbilstrafiken kan öka om rekreationsskogarna inte är på gång- eller cykelavstånd. Behovet av kollektivtrafik bör följas upp. |
- Att bygga och upprätthålla friluftsleder och service som möjliggör rekreationsbruk medför kostnader. |
Att skogarna används för rekreation kan minska sådan fritidsverksamhet som skapar mer utsläpp. |
|
|
Gång- och cykelvägar av god kvalitet i kommunernas skogar främjar gång och cykling i stället för för bilkörning. |
|
|
Om bär- och svampplockning blir populärare kan det medföra minskade matproduktions- och matrelaterade växthusgasutsläpp. |
|
|
Diskussionsmöten för kommuninvånarna kan öka deras medvetenhet om klimatförändringen. |
|
|