Snömängden minskar
När klimatet blir varmare blir snötäcket tunnare och den snöiga årstiden kortare. I södra och västra Finland kan antalet snödagar under detta sekel minska till hälften jämfört med idag. Trots att snötäcket i medeltal minskar, förekommer det också i fortsättningen snörika vintrar, men alltmer sällan ju längre fram i tiden vi kommer.
Snötäcket blir tunnare och antalet snödagar minskar
När klimatet blir varmare faller en allt större del av nederbörden under vintern i form av regn och en allt mindre del i form av snö. Samtidigt blir blidväder vanligare, vilket leder till att snön smälter. En modellberäkning om förändringarna i antalet snödagar och snöns vattenvärde presenteras på bild 1. Snöns vattenvärde beskriver snöns tjocklek och massa.[1]
I södra Finland kan antalet snödagar under detta sekel minska till knappt hälften (bild 1 - karta till vänster). Snötäckets genomsnittliga massa skulle minska ännu mera, 80–90 procent (bild 1 - karta till höger).
Ökningen av nederbördsmängderna i norra Finland under vintermånaderna upphäver delvis effekten av uppvärmningen. Där minskar inte snötäcket lika drastiskt som i söder. Ändå skulle antalet snödagar också i norr minska med 20–30 procent, och 40–70 procent av snötäckets massa förloras.
Bild 1. Förändringen i antalet snödagar enligt beräkningar gjorda med en regional klimatmodell (bilden till vänster) samt förändringen i snöns genomsnittliga vattenvärde ( bilden till höger). I båda bilderna presenteras den procentuella skillnaden mellan perioden 1961–1990 och perioden 2070–2099, om man antar att koncentrationerna av växthusgaser följer det pessimistiska scenariot A2.
I slutet av seklet lägger sig ett permanent snötäcke enbart i Lappland
I synnerhet i södra och västra Finland förekommer det enbart tidvis snö under de framtida vintrarna, på samma sätt som i november idag. Enstaka kraftiga snöyrväder som rubbar samhällsverksamheten förekommer också ibland i framtiden. Oftast smälter ändå den snö som fallit snabbt.[2][3]
I slutet av seklet får Lappland ändå på vintern permanent snö, även om snöperioden förkortas på både hösten och våren.
Prognoserna om snömängden är osäkra
De framlagda uppskattningarna grundar sig på det pessimistiska växthusgasscenariot A2. Om man lyckas med att begränsa utsläppen, blir snömängderna inte riktigt så ringa i framtiden. Skillnaderna mellan scenarierna kommer visserligen att märkas först vid och efter mitten av seklet.
Uppvärmningen och förändringarna i nederbördsmängderna i de olika modellerna skiljer sig i viss mån från varandra. Detta för med sig osäkerhet också i fråga om hur snabbt snömängden minskar.
Också uppvärmningen enligt medelscenariot (A1B) leder till att snömängden minskar redan under de följande decennierna. Trots att snötäcket i medeltal minskar, förekommer det också i fortsättningen snörika vintrar, men alltmer sällan ju längre fram i tiden vi kommer. Snötäckets nyckfulla beteende framgår tydligare i södra än i norra Finland.