Tjäldjupet blir tunnare

När klimatet blir varmare fryser inte marken lika djupt som idag

På bilden visas hur mycket tjälen på marken som inte är snötäckt minskar i procent, om klimatuppvärmningen förverkligas enligt de genomsnittliga modellprognoserna. Förändringen är tydligare i söder än i norr. I Lappland blir tjälskiktet mot mitten av seklet cirka 25 procent tunnare och mot slutet av seklet redan 30–40 procent tunnare. I inlandet i södra Finland minskar tjäldjupet mot slutet av seklet till hälften från det nuvarande. I den sydvästra skärgården på vintern kommer marken mestadels vara utan tjäle.[1][2]

Också i framtiden varierar tjäldjupet från år till år enligt hur sträng kylan blir varje vinter. Temperaturkartorna på bilden visar situationen under en typisk vinter. Under de kallaste vintrarna i framtiden fryser marken även ut i skärgården.

Skillnader mellan modellresultaten

Grunden för kalkylen på bilden är den genomsnittliga temperaturhöjningen enligt modellprognoserna, och det är också fråga om medeltalet i tre växthusgasscenarier. I verkligheten finns det skillnader i både de olika växthusgasscenarierna och modellprognoserna, vilket skapar osäkerhet i resultaten.

Tjälens omfattning beror också på snötäckets egenskaper

Den kalkyl som nu läggs fram gäller enbart för snöfria områden, till exempel flygfält och huvudvägar. På dessa områden beror det största tjäldjup som förekommer under vintern på marktypen och den kumulerade köldsumman.

Utifrån bilden går det inte att avgöra hur mycket tjäle det förekommer exempelvis på fält och i skogar. På dessa ställen fungerar snötäcket som en effektiv värmeisolering. Marken fryser djupare på områden där snön plogas eller skyfflas bort.