Trafikplanering – Anpassning
I trafikplaneringen beror anpassningsbehovet på två faktorer: förändringarna i väderförhållandena och förverkligandet av begränsningsmålen. Anpassningen till väderstörningarna sker främst genom planering av åtgärder och anpassning.
Extrema väderfenomen drivkraft bakom anpassningsåtgärderna
Klimatförändringarnas effekter är viktiga i den långsiktiga planeringen inom trafiksektorn. Anpassningen till väderstörningarna sker främst genom planering av åtgärder och anpassning. Det centrala är att förutse effekterna av lokala väderstörningar och upprätta rutiner och alternativa tillvägagångssätt. Även upprätthållandet av kommunikationsförbindelser och att se till att dessa fungerar som de ska i exceptionella situationer blir allt viktigare i framtiden. Dragningar av jordkablar, breddning av ledningsgator och flytt av elledningar från skogarna till vägkanterna minskar risken för att ledningarna förstörs vid en storm och snabbar på reparationen av skadorna.
Samma utmaningar för trafiknäten och den övriga samhällsstrukturen
I planeringen av trafiknätet möter kommunen samma utmaningar som i planeringen av markanvändningen. Översvämningar och problem med bärförmågan är de mest centrala av dessa. De kritiska punkterna, som exempelvis underfarter, bör skyddas från översvämningar redan i byggnadsstadiet genom att de till exempel förses med tillräckliga pumpstationer. I bästa fall kan hela gatunätet planeras så att det leder bort överflödigt dagvatten till ofarliga områden, exempelvis grönområden.
Väderstörningar som påverkar banhållningen är bland annat erosion på järnvägskonstruktionerna, att delarna blir översnöade, sättningar och störningar i elutrustningen. Effekterna visar sig i form av trafikstörningar och extra kostnader för underhåll.
Flytet i gång- och cykeltrafiken bör tryggas under alla omständigheter
En hållbar trafikplanering bör främja målen rörande en tätare regionstruktur. Kollektivtrafiken och den lätta trafiken som stödjer sig på järnvägstrafiken bör vidareutvecklas i en mer användarvänlig riktning, med hänsyn till föränderliga förhållanden.
Den förlängda snöfria perioden och de varmare vintrarna gör att cykelsäsongen kan förlängas längre in på hösten, förutsatt att man är noggrann med underhållet av vägarna. Även förvaringsplatser för cyklar och skyddstak är sätt för kommunen att stödja den lätta trafiken. Kostnaderna för sådana i anslutning till kollektivtrafiken kan delas mellan kommunen och exempelvis Banförvaltningscentralen.