Utmaningarna och möjligheterna för anpassningen till klimatförändringen

Ett klimatscenario är ingen väderprognos

I dag kan man utföra tester med klimatmodeller som ger en bra bild av hur klimatförhållandena kommer att utvecklas. För Finlands del har aktuella uppskattningar gjorts inom Meteorologiska institutets projekt ACCLIM [1]. Utifrån dessa riktlinjer är det möjligt att göra relativt välgrundade uppskattningar av hur utsatta olika områden är för förändringen och fatta beslut om åtgärder.

Klimatscenarierna är emellertid inga väderprognoser för framtiden. Modellerna beskriver utvecklingen av medeltemperaturerna på lång sikt, medan väderleken varierar naturligt från år till år, nu och i framtiden. Utifrån klimatmodellerna kan man dock uppskatta klimatets framtida årstidsvariation. En annan viktig osäkerhetsfaktor i samband med klimatförändringen är den globala utvecklingen av växthusgasutsläppen, som slutligen är helt avgörande för hur kraftiga de framtida förändringarna blir.

Kostnaderna för anpassningen till klimatförändringen påverkas framför allt av hur åtgärderna för att begränsa den lyckas och av hur tidigt genomförandet av anpassningsåtgärderna inleds. Största delen av anpassningsåtgärderna kan genomföras som en del av normala underhålls- och serviceåtgärder eller uppdateringar av förhållningsregler och instruktioner, och då orsakar de inga stora kostnader. Vad gäller stora investeringar, exempelvis översvämningsvallar, är det viktigt att även beakta möjligheten att de behövs i framtiden, så att man med beslut som fattas i nuläget inte gör det omöjligt att genomföra dem i framtiden, om det behövs.

Vi måste lära oss av tidigare problemsituationer

Med tanke på riskhanteringen är det viktigt att tänka både på riskens storlek och på dess uppskattade upprepning. Mindre ekonomiska och mänskliga risker som sällan blir verklighet kan skötas exempelvis med försäkringar. Inom vissa branscher måste risker som förverkligas sällan men har omfattande konsekvenser tas på allvar, exempelvis när man fattar beslut om placering av kraftverk eller produktionsanläggningar. Mellan dessa två ytterligheter ligger ett vidsträckt område där riskernas storlek och sannolikhet måste bedömas från fall till fall.

När man utreder de lokala anpassningsbehoven är det viktigt att diskutera vilken risknivå man kan acceptera lokalt. Även en översiktlig analys av kostnader och nytta kan ge en bra bild av behovet av åtgärder. Vad skulle förebyggandet av skador på den valda risknivån kosta i förhållande till reparationskostnaderna för eventuella skador? Och hur påverkar klimatförändringen sannolikheten för att risken slår in? Blir riskerna mindre eller större? Om riskerna bara verkar öka i framtiden, är det sannolikt motiverat att vidta åtgärder.

Forskningen inom olika områden gör snabba framsteg och prognoserna väntas bli exaktare på många områden under de närmaste åren, exempelvis vad gäller prognoserna om höjningen av havsnivån.

Det är lätt att närma sig de lokala utmaningarna genom att granska tidigare väderfenomen: Vilka faktorer orsakade skador och hur kan dessa omständigheter utvecklas i framtiden? Har det aktuella områdets utsatthet minskat eller ökat efter denna händelse? Vem borde vidta åtgärder, så att det skulle bli möjligt att minska risken för att det uppkommer liknande situationer i framtiden. Är den aktuella händelsen en bra mätare för smärtgränsen mellan en acceptabel och för stor risk? Denna metod (Local Climate Impacts Profile, LCLIP) är i vidsträckt användning i Storbritannien [2]. Den har tillämpats också i Finland, exempelvis vid uppgörandet av avsnittet om anpassning i huvudstadsregionens klimatstrategi [3].

Bedömningen av hur nödvändiga olika anpassningsåtgärder är försvåras av att enskilda konsekvenser av klimatförändringen kan vara positiva medan deras samverkan är negativ. Exempelvis inom jord- och skogsbruket syns de positiva effekterna som en något längre tillväxtperiod, som ger bättre skördar och snabbare skogstillväxt. Däremot kan främmande arter och extrema väderfenomen, exempelvis perioder av torka eller skyfall, leda till förlust av skördar. Även en förändring av förhållandena vid skörden kan påverka den totala nytta som förändringarna ger. Klimatförändringens effekter ska därför alltid bedömas på ett övergripande plan, med perspektiv på hela produktionskedjan.

Omsorgsfull planering gör det möjligt att dra nytta av förändringarna

Olika regioner och branscher har olika anpassningsbehov. När man bedömer sårbarheten måste man känna till de lokala omständigheterna och ställa dem i proportion till förändringarna. Vad händer om regnen ökar i regionen, särskilt vintertid? Vad händer om somrarna är varmare och värmeböljorna längre? Vad händer om snötäcket fattas under de flesta vintrar? Även om det råder osäkerhet om effekternas styrka, behöver detta inte förhindra anpassningsåtgärderna, eftersom en stor del av klimatförändringens effekter är enkla och förmånliga att beakta – särskilt om man tänker på dem redan i planeringsskedet. Att öka byggnadshöjden orsakar exempelvis i allmänhet inga större kostnader i byggskedet, men det kan spara husets ägare från omfattande materiella och ekonomiska skador vid eventuell översvämning.

Om man identifierar anpassningsbehoven tillräckligt tidigt har man tid att reagera och utreda olika alternativ och att fördela kostnaderna över en längre tidsperiod. Samtidigt kan man göra markreservater för kommande anpassningsåtgärder och planera tillfällig, trygg och även allmännyttig användning för dessa områden. De kan användas exempelvis för rekreation eller fritidsodling. Det är lika viktigt att låta bli att bygga på riskområden som det är att bygga på rätt sätt. På detta sätt kan man bereda plats för senare åtgärder och undvika oåterkalleliga lösningar med omfattande följder [4].

Att skydda existerande konstruktioner är däremot svårare. Planeringen av tekniska skyddsåtgärder kräver därför en mer exakt uppskattning av de risker som klimatförändringen medför. Å andra sidan kan kostnaderna för reparationsåtgärder efter skador, t.ex. torkning och hantering av mögelskador, uppgå till betydande belopp i jämförelse med de totala kostnaderna för byggnaden, och då kan även dyrare skyddsåtgärder vara motiverade [5]. Konstruktionsmässiga metoder att minska risken för skador är exempelvis att förbättra dräneringssystemen och ventilationen i byggnadernas bottenbjälklag [6].

Anpassningsåtgärderna kan också betraktas som en möjlighet

Det primära målet med anpassningen till klimatförändringen är att undvika skador som det förändrade klimatet och de extrema väderfenomenen orsakar. Samtidigt är det bra att beakta de möjligheter som den gradvisa förändringen erbjuder. Möjligheter uppstår exempelvis till följd av en något längre tillväxtperiod, kostnadsbesparingar och anpassningsåtgärdernas inverkan på användningen av områden och deras allmänna trivsel. Exempelvis översvämningsskydd och dräneringsfält för dagvatten kan användas för rekreation. Samtidigt kan man påverka planeringsområdets mikroklimat på ett gynnsamt sätt. Utöver detta kan man tänka på den gröna teknologin, som enligt både EU:s och statsrådets förväntningar kommer att skapa ekonomisk tillväxt och arbetsplatser [7], [8].

Fysisk planering är ett delområde där man kan förbättra den allmänna trivseln betydligt genom att beakta anpassningsbehovet. Några exempel. Grönområden kan göras mångsidigare genom att effektivisera behandlingen av dagvatten med naturliga metoder. Genom att täcka över fotgängarleder i städerna kan man öka fotgängarnas trivsel vid både regn och värmebölja. Med planteringar och genomtänkt placering av byggnader kan man skapa behagliga mikroklimat, som är mindre utsatta för vindarnas och värmeböljornas effekter.

Inom energiproduktionen förbättrar uppvärmningen av klimatet förutsättningarna att använda bioenergi och vattenkraft. De milda vintrarna jämnar ut och ökar flödet i vattendragen, vilket ökar potentialen inom vattenkraft. Denna möjlighet kan utnyttjas genom att ändra på de nuvarande regleringsförfarandena [9]. Vad gäller biomassa går förändringen i två riktningar. Tillväxten väntas bli något snabbare, men de torra periodernas inverkan på tillväxten och de svaga förhållandena för skogsavverkning om vintrarna kan bidra till att minska på fördelarna [10].

Stärk inte klimatförändringen genom att anpassa dig till den

Ju bättre vi lyckas begränsa utsläppen av växthusgaser, desto mindre blir anpassningsåtgärderna. Begränsnings- och anpassningsåtgärderna kan också stå i strid med varandra. Att bygga en tätare stadsstruktur är ett exempel på en åtgärd som siktar på att minska växthusgasutsläppen, men som samtidigt gör samhällena mer sårbara genom att skapa större områden som är ogenomträngliga för vatten och därigenom utsätta allt fler invånare för risken för lokala översvämningar [11].

Å andra sidan borde anpassningsåtgärderna vara ekologiskt och socialt hållbara. Ofta innebär detta att vi måste kunna ändra på våra vanor, eftersom de gamla vanorna kan göra att energiförbrukningen ökar i takt med att klimatförändringen fortskrider. Bra exempel på detta är att förlänga vinterperioden i ishallar och skidtunnlar och att använda luftvärmepumpar som klimatanläggningar på sommaren.

Anpassningsbehovet påverkas också av de åtgärder som vidtas för att begränsa klimatförändringen. På detta område står vi inför stora utmaningar under de närmaste decennierna. Begränsningsåtgärderna kan förändra framtidsutsikterna inom många branscher, exempelvis genom tekniska innovationer, nya strukturer inom energiproduktionen och förändrade attityder gentemot hållbar utveckling. En dimension av anpassningen är övergången till en livsstil som ger upphov till mindre koldioxidutsläpp [8].